Renifer Rudolf już grzeje kopyta

Som vanligt nar Marta och jag spelar kort, eller spelar nagot overhuvudtaget tillsammans, sa borjar vi braka. Om jag jamfor mig sjalv med henne sa ar jag lugn, och da forstar ni nog vilket temperament hon har. Igar nar vi spelade Finns i sjon sa pastod hon att jag fuskade. Om det ar nagot jag inte gillar ar det nar nagon pastar att jag fuskar nar jag verkligen inte gor det. Sa for att fa lugn i julehus sa gick jag till mormor for att chilla lite. Det slutade med att jag fick smorja in hennes rygg med nagot fran en burk med en hast pa. Sa jag fragade snallt om kramen inte ar menat till hastar. Men mormor sa att det var till hastar OCH manniskor. Da kande jag mig mycket lugnare.